Ta seden dit man kommer/When in Rome ...

[Pjotr 105]

• 
• 
• 

Följande sedelärande berättelse (fortelling) är genreöverskridande. Den skulle kunna finnas under Anmeldelser fra Tyskland, men den anknyter också till sådant som tagits upp under Hyggesnak (till exempel sommarläsning) och Generel debat, bland annat om GFE/porno och ålder/alder.

 

Det var i maj och jag befann mig i Leipzig. En sen eftermiddag lyckades jag för en stund lämna den konferens jag deltog i för att uppsöka Leipzigmodelle, www.leipzigmodelle.de, och deras adress på Täubchenweg. Närmare bestämt träffade jag Katinka aus Rusland.

 

Jag beställde vad jag trodde vara 45 minuters blidt, men Katinka hade andra planer för mig, och hon tog mig igenom ett helt program där fisting var ett av de mildare inslagen. Det gällde bara för mig att anpassa mig – eller som vi sade på den tiden då Sverige hade ett försvar: det gällde att ”gilla läget”. Katinka inte bara bestämde tonen, hon bestämde också tempot, och jag var tacksam för att jag hade tagit en 50-gramstablett potensmedel. I övrigt är jag i gott fysiskt skick och jag kunde också vara tacksam för allt joggande.

 

Efter ca 30 minuters intensiv sex var vi båda utmattade och vi hade båda kommit (i alla fall jag). Katinka vände sig mot mig med ett belåtet leende och sade: ”Well that was a good fuck. Who are your favourite Russian authors?”

 

Jag fann mig snabbt och började räkna upp namn. Hon var inte riktigt nöjd med mitt nämnande av Tjechov ("boring and predictable stuff", men hon nickade instämmande till Gogol och Dead souls. Hon lyste upp då jag nämnde Bulgakovs Mästaren och Margarita. Sedan gav hon mig en utläggning om hur den romanen kan förstås ur ett ryskt politiskt perspektiv. Det visade sig vara hennes favoritroman alla kategorier.

 

Hon hade nu (åter) blivit så entusiastisk och ivrig att hon föreslog att jag skulle förlänga med en ny omgång sex. Jag fick några snabba associationer till Kevin Klines talande av ryska i A Fish Called Wanda. Katinka tändes av samtalet om litteratur. Men jag ursäktade mig med att jag behövde återvända till min konferens. Efter ett bad återvände jag så dit.

 

En kvinnlig kollega undrade senare på kvällen varför jag såg så drömmande ut. Jag kunde inte berätta för henne varför.

[Bananas 17218]

Sikke da nogle flotte kvinder de har i Leipzig for tiden.

[nylonlover 612]

"oh those russians"

[Louie De Palma 2317]

. Hon lyste upp då jag nämnde Bulgakovs Mästaren och Margarita. Sedan gav hon mig en utläggning om hur den romanen kan förstås ur ett ryskt politiskt perspektiv. Det visade sig vara hennes favoritroman alla kategorier.

Ja det er sjovt, "Master and Margerita"  er virkelig hot blandt russiske piger. Jeg fik den anbefalet af en russisk pige for ti år siden, og læste den pligtskyldigt, da jeg lå syg i et par uger. Det er en udmærket historie, men jeg blev ikke sådan rigtig fascineret, som jeg f.eks. er blevet af Dostojevskij og andre russere. Jeg opfattede den som en slags eskapisme, der gør døden nemmere at bære, sådan a la Brødrene Løvehjerte af Astrid Lindgren. Dvs. en barnlig tilgang til de grundlæggende forhold i tilværelsen.

 

...Vi kommer ud på det dybe vand herinde, en gang imellem?

[Pjotr 105]

Sikke da nogle flotte kvinder de har i Leipzig for tiden.

Efter vad jag förstår bor flertalet piger inte i Leipzig. De för i stället en tämligen ambulerande tillvaro och tillbringar ca en vecka i taget i lika städer. Jag mötte för övrigt också den storbystade Amelie aus Poland, men hon ville tala om polackernas situation i Storbritannien och på Irland. Det hade hon egna erfarenheter av, därav hennes ypperliga engelska.

 

Jag kan i övrigt rekommendera Leipzig som stad, och då inte bara för Bach-älskare: lättöverskådlig, vacker arkitektur, ett livligt uteliv och flera bra restauranger.

 

Ja det er sjovt, "Master and Margerita"  er virkelig hot blandt russiske piger. Jeg fik den anbefalet af en russisk pige for ti år siden, og læste den pligtskyldigt, da jeg lå syg i et par uger. Det er en udmærket historie, men jeg blev ikke sådan rigtig fascineret, som jeg f.eks. er blevet af Dostojevskij og andre russere. Jeg opfattede den som en slags eskapisme, der gør døden nemmere at bære, sådan a la Brødrene Løvehjerte af Astrid Lindgren. Dvs. en barnlig tilgang til de grundlæggende forhold i tilværelsen.

 

...Vi kommer ud på det dybe vand herinde, en gang imellem?

 

Jag får också mer ut av Dostojevskij, och Idioten och Bröderna Karamasov kom i svenska nyöversättningar för några år sedan. Sedan är jag också förtjust i Goncharovs roman Oblomov, även om den i vissa delar är litteraturens motsvarighet till den italienska matrörelsen slow food - och i Tjechovs noveller. Satirikern Vladimir Vojnovitj fångar också mycket av absurditeten i det ryska samhället.

 

Alla (läsande) ryssar jag träffat nämner också alltid Pushkin.

 

Jo, djupa vatten - the stories I could tell, och imorgon åker jag till Berlin.